Baka Hemma

>
En del får till lingonlimpan hur bra som helst, men eftersom det ramlar in en del mail om misslyckanden med receptet, gjorde jag ett nytt.
Lite fastare deg och med sirap.

Det blir inget luftigt bröd av det här, lite Sötlimpavarning över det hela, mer kompakt och saftigt. Bra att veta om man absolut inte gillar sånt bröd. Men gör man det, testa!

Skållning

200 g fint rågmjöl
300 g kokande vatten

Rör om och plasta in, låt stå i rumstemperatur över natten (eller dagen om du ska baka på kvällen) Minst 8 timmar bör skållningen stå iallafall.

25 g jäst
200 g kallt vatten
150 g lingonsylt
550 g rågsikt
100 g sirap

Kör degen ca 10 minuter utan salt, här kan man inte göra glutenprov, eftersom degen är så lös, utan får försöka titta på konsistensen istället. Degen blir lite som tuggummi p.g.a all rågsikt.

Lägg i
10 g salt
och kör ytterligare 2-3 minuter.

Sen skulle degen jäsa. Jag hade en plan på att den skulle jäsa nån timme, men i ärlighetens namn glömdes den bort, jag gick på möte och kom hem tre (3!) timmar senare. Men då var degen fluffig och fin..
Jag la den i en form klädd med bakplåtspapper och lät den jäsa något över kanten, ca 1 timme.

Sen gräddades brödet i 175 grader (varmluft) i 45 minuter.
Är man osäker kan man mäta temperaturen inuti, den ska vara över 96 grader när brödet är klart.
Jag gjorde inte det, men det blev bra ändå.

Och gott!

>Jag är väldigt förtjust i Dinkel, både för dess bakegenskaper och dess smak.
Dinkel tillsammans med t.ex honung och solroskärnor tycker jag verkligen är gott!

Men, jag har faktiskt aldrig bakat på rent fullkornsmjöl av dinkel, utan använt det som en del av mjölet, ofta tillsammans med vetemjöl.

Så nu var det dags att testa.

Jag gjorde en deg av:

600 g vatten
25 g jäst
20 g olja
5 g honung
650 g fullkornsdinkelmjöl

Den fick gå i maskinen i 15 min utan salt, och såg ganska hård ut när man tittade på den, men blev mjuk och smidig att ta i.
Sedan la jag i
10 g salt
och körde ytterligare 5 minuter. Här är det verkligen av största vikt att degvätskan är kall, så inte friktionen gör degen för varm!

Sedan fick degen vila i ca 1 timme. Jag klädde sedan en keramikform/ugnsform med bakplåtspapper och la ner degen där.

Degen fick jäsa i formen ytterligare en timme. Då tryckte jag ner den med händerna, så att den blev platt igen, och lät den jäsa upp en timme till.

Degen sprayades med vatten och jag strödde över rågflingor för dekoration och smak.

Sedan gräddades brödet i 200 grader i 20 min. Min upplevelse av att grädda i ugnsform är att brödet blir mycket saftigare. Antagligen fördelar formen av keramik värmen bättre än t.ex en plåtform.

Brödet fick svalna innan det skars upp i rutor, första dagen, och i morse i skivor.

Det blev ett väldigt saftigt och gott bröd, och det jag var orolig för; smuligheten, fanns det ingenting av utan brödet höll ihop fint!

Dinkel är fina grejer!

>Det här är ett hyllningsinlägg till alla er som nånsin varit på kurs för mig.
Och antagligen för alla er som kommer att gå på kurs för mig någongång i framtiden.

Det kan låta som ett sentimentalt och gråtmilt inlägg, eller som fjäsk och tomt fagert tal, men jag menar vartenda ord!

Ni är helt fantastiska!
Jag är helt förundrad och fascinerad över att man på kurs efter kurs träffar så positiva, glada människor som dessutom är alldeles otroligt ordningsamma.
Ni städar och fixar, jag får aldrig något efterarbete, och ni t.o.m erbjuder er att hjälpa mig med sådant ni inte behöver.

Underbara brödkursare, jag har hela tiden trott att alla kursdeltagare är såhär.
Men på andra som har kurser har jag förstått att det inte alls behöver vara på det här viset.

Det måste vara något speciellt med den brödälskande, degknådande samling av människor som dyker upp på just kurser av slaget ”Bageritekniker för hemmabagare”.
Ni måste vara som ett eget litet folkslag, som har nåt utöver det vanliga.

Iallafall gör ni mig så otroligt glad. Varje kurs ger mig en massa energi och är en påminnelse om vilka härliga människor som finns därute!

TACK ALLA!!

>Nu har jag använt mitt ”presentkort” med pizzakursen som jag fick i födelsedagspresent!
Igår tillbringade jag dagen på Pizzastugan, och det var så vansinnigt roligt.
Jag hamnar i ett smått extatiskt tillstånd när jag får lära mig nya saker, och det här passade mig precis.
Naturligtvis har jag bakat pizza här hemma idag till lunch (byebye LCHF)!

Redan igår satte jag degen som ska ligga i kylen när den jäst klart i rumstemperatur. Problemet var bara att min kyl uppenbarligen är lite för varm, så att degen fortsatte jäsa litegrann.

När man bakar ut bottnar ska man ha mycket mjöl, till skillnad från t.ex rundrivning, där jag förspråkar så lite mjöl som möjligt.
Men även om hanteringen av degen är lite annorlunda, så är ändå trycket i händer och känslan ungefär densamma, så jag kände att jag hade nytta av mina tidigare kunskaper.

Jag tänker inte ens försöka förklara tekniken, eftersom den är helt färsk för mig, och det här är inget jag tänker använda i kurserna, utan var enbart för eget bruk.

Jag är väldigt förtjust i Margherita, bara tomatsås och ost. Ibland lägger jag på ruccola och parmaskinka efteråt, och en svätt olivolja. Men annars är det den utlimata pizzan för mig.

Då är ju faktiskt botten ännu viktigare, för den framträder mycket mera, och måste verkligen vara tunn och fin.

>
Jag hoppas ni åt många bullar på kanelbullens dag. Eftersom det nu dröjer ett helt år tills man får äta bullar igen. Eller funkar det inte så?

Jag satt ett par timmar av denna mycket trevliga dag (Kanelbullens dag måste vara lite av raka motsatsen till Fredag den 13:e) på tåget söderut, efter att ha haft kurs i Stockholm.
Tack alla kursare i huvudstaden, ni var alla väldigt trevliga!
Sedan kom jag hem och kramade på mina djupt saknade barn, och då hade min kära mor stoppat in en massa kanelbullar i frysen, så vi slapp vara utan, och jag slapp baka direkt jag klev innanför dörren.

Det jag däremot gjorde direkt jag kom hem, på kanelbullens dag, var att sätta en poolish efter ett recept jag hittat i DN . På kvällen bubblade den fint, och då fyllde jag på efter receptet.
Jag tyckte nog degen var i fastaste laget för min smak, men följde ändå receptet till punkt och pricka. Nån gång ska vara den första..
Bullarna stoppades sedan in i kall ugn som sprayades med vatten, och fick stå där i 11 timmar. Jag gräddade på morgonen i 225 grader, ca 6 min.
Jag gräddar gärna bullar hårt och kort.

Det här blev en ganska kompakt bulle, men med god smak. Kul att testa nytt i vilket fall, och jag är ganska förtjust i just poolish.

”Normalt” sett bakar jag bullar på det här receptet:

500 g kall mjölk